Härö

Generelt

Härön – Värmlandsskärgårdens yttersta utpost – ligger ofta ointaglig på grund av väder och vind. Blir det stilla högtrycksväder är det läge att ta sig ut till denna vackra juvel. Förutom en hänförande utsikt och härliga klippor för sol och bad finns också tre gamla fiskestugor på ön. Dessa uppfördes under slutet av 1800-talet av fiskare från Hammarö och användes som övernattning när de fiskade vid fångstplatserna runt Härön. Här har man beroende på årstid fiskat lax, sik och gös. Stugorna står olåsta och får användas av besökare. De två äldsta stugorna har på senare år renoverats för att bevaras som kulturarv. Se därför till att vårda dem ömt. När man tagit sig iland på Härön är det populärt att ta sig ut på öns nordspets vars udde består av en markerad rygg av klappersten som går rakt ut i Vänern. En liknande rygg finns på Ullholmen drygt 1 sjömil norr om Härön. Utdragna uddar av detta slag skapas av den ström som uppstår när vågorna följer land. De kallas "strandsporrar" och kan röra sig lite hit och dit beroende på vindriktningarnas uthållighet. En av de mest kända strandsporrarna i Sverige är "Bönsäcken" på Hanö som sällan ligger som den låg förra gången man såg den, och där klapperstenarna rasslar hörbart som bönor i en säck... Vid Härön har det också skett en förlisning i modern tid. Den 30/5 1979 gick den 25 meter långa passagerarbåten Vänersol på grund i tät dimma utanför Härön. Ombord fanns ett sextiotal passagerare varav ett femtontal rörelsehindrade barn. Samtliga räddades i land på Härön innan båten hann sjunka och några timmar senare räddades de därifrån av andra fartyg som tagit sig ut till platsen. Efter ett misslyckat bärgningsförsök sjönk fartyget där det nu ligger en bit utanför stranden i sydost. Nuförtiden är vraket ett dykmål för sportdykare. Härön ligger inom naturreservatet Värmlandsskärgården.