Lås opp Havneguiden
Oppdatert havneinformasjon, luftfoto, detaljert sjø- og innseilingskart med longsideplasser og fasiliteter
Se eksempel havn
Generelt
Här har vi en naturhamn som är lite ovanlig för att vara i detta område; en allvädershamn. Solberganäset kallas den ofta bland båtfolket, Själevik heter den på sjökortet. Det är en mycket skyddad hamn, det är nästan som man kan tro sig förf....Generelt
Här har vi en naturhamn som är lite ovanlig för att vara i detta område; en allvädershamn. Solberganäset kallas den ofta bland båtfolket, Själevik heter den på sjökortet. Det är en mycket skyddad hamn, det är nästan som man kan tro sig förflyttad till inlandets tjärnar och inte vara bara några hundra meter från att se havshorisonten. I Själevik är både vattnet och skogen mörka, på västra sidan är dock numera ett stort hygge. Men man ligger tryggt. På svaj, oftast. Det finns några tänkbara landningsplatser, framför allt i vikens innersta del där det finns en del flacka klippstränder bland de brantare. En liten vägslinga går runt Solberganäset, om en inblåst och less besättning skulle vilja sträcka på benen och titta på stenbrotten. Sjöfartsverkets sjökort har en special i skala 1:10 000 över området, inte speciellt för hamnen Själevik, utan för den spännande lilla farleden genom Fläskösundet och längs Näset. I den leden ska man inte förirra sig utanför prickstaketet, men den är väldigt rolig att färdas i. Leden går till Påskallavik, men strax norr om Påskallavik har man chansen att se stenbrotten vid Vånevik, de syns bra från sjön. Tar man iland på Näset vid den södra kajen i Råbockesundet kommer man direkt in i ett stenhuggerimuseum, ett friluftsmuseum med mycket spännande att se. Den röda vackra Våneviksgraniten exporterades mycket till Tyskland, och på Nybroplan i Stockholm vilar bysten av John Ericsson på sin sockel av granit härifrån. Våneviksgraniten var unik såtillvida att det gick att bryta ut upp till 10 meter långa block som kunde bli kolonner i byggnader.Maritimt
För att ta sig in i Själevik lämnar man farleden vid den röda pricken i Fläskösund och söker sig vidare in i sundet. Den bränning som redovisas alldeles väster om telekabeln i sjökortets special är inte så farlig som den ser ut, den ligger i verkligheten längre upp mot nordväst och är inte något bekymmer vid inseglingen. Men längre ner blir det värre. Precis där sundet är som smalast, innan man kommer in i själva hamnbassängen, har specialen en sten vid spetsen av Näsets udde. Den motsvarar den låga udde som sticker ut mot sydväst, och är inte farlig, men den stora förtretligheten finns längre ut i form av ett stort stenblock med djupet 0,8 meter, som ligger nästan mitt i passagen, som framgår av Hamnguidekartan. Ibland har någon vänlig själ lagt en markering på den, men ibland ligger den osynlig och lurar på nästa offer. Väldigt många har satt sin bottenfärg på denna sten. Gå 15–20 meter utanför styrbordslandet så är djupet 3 meter och bottenfärgen får sitta kvar. I övrigt är det bara den sydvästligaste delen av viken som är grundare än 2 meter.Loading...
