Uttergrytet

Generelt

Uttergrytet låter fantasieggande och för tankarna till något undangömt. Det kan man nog säga om denna lilla hamn också. För det första ger inte det officiella sjökortet minsta antydan till hamnmöjlighet, här är det mörkblått över hela linjen. För det andra är man ganska bra gömd för vädrets makter i Uttergrytet, åtminstone om makterna anfaller från söder. På svaj kan man få lä även för andra vindar, men det som är roligt med denna hamn är nog alla de små prången att sticka fören i, mot fint sluttande klipphällar. Hamnen är egentligen en del av den trevliga arkipelagen kring Ekö även om den har en egen bakdörr från farleden. Möjligheterna att ta sig västerut från Uttergrytet till Ekö-arkipelagen är tyvärr mycket små. Alla tänkbara små sund är grunda, men med jolle kan man ha stor glädje av att trassla sig västerut genom trånga passager och små flader. På norra stranden av Uttergrytet är hällarna inbjudande och stranden på vissa ställen tillräckligt djup även för segelbåtar. Längre söder-ut finns det på Enholmen fler tänkbara segelbåtsvänliga stränder att nå fram till. För motorbåtar finns det ytterligare många enskilda små klippfynd att göra. Lite överraskande är det kanske att att upptäcka att flera av öarna här är försedda med rejäla stenkajer. Det fanns en tid i början på 1900-talet när ingen ö var för liten för att bryta sten ifrån, bara stenen var av god kvalitet. Det var den här, den täta ljusröda småländska graniten var mycket eftertraktad. Alltså finns stenbrott på både Uttergrytet och Treklubborna, och de kvarlämnade kajerna håller än idag för att lägga till vid.