Vitgrund

Generelt

När man går iland från gästbryggan på Vitgrund går man iland på en ö rik på såväl fiskehistoria som växt- och djurliv. Här finns bekvämligheter som grillplatser med flera bänkbord och ett vindskydd samt ett torrdass. En hel del gräs letar sig upp mellan stenar och genom grus på stranden. Öns nordsida består av kala granithällar och i övrigt är det främst blockiga stränder och klapperstensmarker med vacka i berggrunden. Skogen är mestadels gles och lågvuxen. På stränderna kan man träffa på växtarter som havtorn, fackelblomster och strandråg. På Vitgrunds sydöstra sida, sydost om den största tjärnen, arbetade som mest 24 Gävlefiskare på 1650-talet. Fiskeläget var Gävlebuktens största på sin tid. Fiskelägen har även legat på sydspetsen och nordost om den nämnda tjärnen. Man kan se lämningar i form av husgrunder och båtlänningar, anordningar där båtar drogs upp på land. Landhöjningen gjorde det mer och mer besvärligt från omkring 1870 då öns befolkning började minska och på 1920-talet var det inte längre möjligt att använda någon hamn för fiske. En forntida stenlabyrint som är 6 meter i diameter är lagd strax söder om öns smalaste parti. Numera växer skog här. Labyrinten framkom vid en arkeologisk utredning så sent som 2013. Ön ingår i Vitgrund-Norrskärs naturreservat och här finns ett rikt fågelliv. Det är inte ovanligt att man får syn på havsörn seglandes i skyn. Vitfågelarter som silltrut, fisktärna och silvertärna är det mer gott om, liksom skärgårdsarter som svärta, roskarl, labb samt små- och storskrake. På östra delen av Vitgrund är det tillträdesförbud mellan 1 april och 31 juli för att skydda häckande fåglar.