Saltsjöbaden - Hotellviken

Generelt

Saltsjöbaden har en synnerligen fashionabel historia. Nu är det nog lite mer klasslöst, men visst lever gamla tider kvar i många av byggnaderna, och visst är Saltsjöbaden en ort med en historia om finare kretsar. När K. A. Wallenberg i slutet av 1800-talet fick för sig att Stockholm behövde en badort byggdes den fortare än vad en nutida kommunalbyråkrat hinner uttala ordet "detaljplanläggningssamråd". Vips, så fanns en järnväg, vips så växte grosshandlarvillorna upp, och vips, så fanns ett nyttigt saltsjöbad. Som ligger där än idag. Gästhamnen ligger alldeles intill, på klassisk mark där den tjusiga restaurangen låg på "Restaurangholmen". Det var härifrån som Evert Taube såg "…den stigande månen som röd över Ingaröskogen står…" och inspirerades till "Kom i min famn" (som egentligen heter "Sommarnatt"). Restaurangen brann ner i modern tid, och nu ligger bostäder där i stället. Besökande i gästhamnen kan - om inte månen går upp över Ingarö - vända blicken åt andra hållet i stället och njuta av det klassiska Grand Hotel Saltsjöbaden, en riktigt mäktig krokan. Framtiden får visa hur den kan överleva. Det stora röda huset väster om hotellet är Grünevaldvillan, en av de mest traditionsrika villorna i området. Nuvarande ägare bevarar husets konstnärliga traditioner genom utställningar och vårdar kulturarvet. I Saltsjöbaden regerade - och regerar fortfarande - Kungliga Svenska SegelSällskapet, som har klubbhus i det gamla elverkshuset "Sjövillan" och bidrar stort till den yngre generationens seglingsintresse, med seglarskolor och klassiska regattor på Baggensfjärden. I Saltsjöbaden finns massor att se under en promenad, och ät- och fikamöjligheter finns det också. Behöver man proviantera lite grundligare måste man dessvärre ta sig till Saltsjöbadens Centrum, som ligger lite avigt till, men med Saltsjöbanan går det med ett byte i Igelboda att ta sig dit kommunalt på en kvart. Saltsjöbadens Centrum kallas av de flesta för "Tippen", och där finns det mesta. Utom bank…